Jag ogillar egentligen att löpträna, eller rättare sagt jag ogillar att komma i gång med löpningen. Blåsor på hälar, sönderbultad bröstkorg och ben som känns som stockar. Det är ett perfekt brott att påbörja en god vana som denna under en period präglad av annars stillasittande läsning, tragglande och funderingar på om jag kanske missade något, tio sidor tidigare, för att tankarna svävade. Det enda jag vill är att komma ut och ta mina varv runt kyrkogården. Bästa cirkeln går faktiskt runt en kyrkogård. Grejen är att sticka ut riktigt sent så fokus bara ligger på stegen andningen framförandet och inte på människor och fordon som måste pareras. Det är andra dagen i rad jag är ute, tänkte sätta en trea i morgon och kanske springa in de här dojorna jag köpte för drygt tre år sedan med planen att då komma i form. Klabbe kutar hit från Nobeltorget i sina nyinköpta skor för att göra mig sällskap ett varv. Hans marathonplaner verkar vara på riktigt. Idag har jag läst två blogginlägg på ämnet att vända tillbaka dygn, jag gjorde mitt bästa för själv att komma i fas med det som krävs av mig genom att låta Maja väcka mig runt nio, det är sjukt att det krävde stor ansträngning att komma upp då. Det luktar nybakat bröd genom balkongdörren, 00:30, nattskiftet. Igår sprang jag mot doften men nådde aldrig riktigt fram.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar