Att hänga i gallerian

Panamakanalen ar sedd och avklarad. Vagen dit bestod av traditionellt letande efter ratt buss, enda skillnaden var att vi med oss hade en trevlig men amerikansk amerikan som beharskade spraket en aning battre an undertecknad. Turen hem var betydligt mer problematisk da bussarna tydligen slutat kora pga av regnet (det har regnat under storre delen av det dygn vi befunnit oss har, ge mig en sparvagn!). Vi loste problemet med att prata med valda delar ur lokalbefolkningen pa den buss vi till slut lyckades ragga upp och dessa gentleman ledde oss sedan over leriga falt, under broar och forbi utslagna manniskor (som troligen hade storre problem an bussar som slutat ga). Vi hittade till slut bytesbussen som tog oss med till det enorma "mall" som ligger inom stadsgransen. Ett extremt stalle dar man latt kunde salja sin sjal da allt man behovde for att gora det fanns inom replangds avstand. Jag visste inte att det fanns sa manga snabbmatskedjor eller att det kanns lite ackligt nar man samlar alla pa ett och samma stalle och sen ser alla manniskor som har rad (i Panama city, over-ovre medelklass) frossa i sig fran farglada brickor med sina shoppingkassar under stenhard bevakning pa stolen bredvid. For att inte bli allt for ledsen kopte jag en pizza med ost och intalade mig sjalv att "det har ar ocksa en typ av upplevelse".